fredagen den 11:e februari 2011

AV VILKEN ANLEDNING?

Jag har alla mina vänner, mitt jobb, mina barn och min framtid här. Anna har alltid i all dokumentation sagt att jag tar väl hand om barnen, det är sant. Mina barn är mitt allt.
Mina vänner brukat skoja med mig och säga att jag både är för bekväm och för svensk för att kunna flytta någon annanstans. kanske det är därför det gör så oerhört ont, kanske det är därför jag blir så oerhört ledsen när folk påstår att jag har för avsikt att flytta tillbaka till Irak. Ingen av er vet vad jag har gått igenom om ni visste det skulle ni aldrig, aldrig påstå eller ens drömma om att flytta tillbaka.
Det finns bara en anledning till varför jag besöker Irak då och då och det är mina föräldrar. De är fina människor som har offrat mycket i sitt liv för att jag skall kunna leva i ett demokratiskt land.

Jag har riskerade mitt liv såväl som min familjs välmående när jag flydde över bergen till Iran.
Vi var åtta stycken som påbörjade flykten, vi var två som klarade oss helskinnade fram.
Av vilken anledning skulle jag återvända? Av vilken anledning skulle jag utsätta mina barn  för den fara som förknippas med Irak? Det är inte samma sak som om en svensk flyttar från Stockholm till Säffle eller från Stockholm till London. I Irak råder helt andra villkor och förutsättningar. Av vilken anledning tror ni att det kommer hundratusentals flyktingar till Europa från Irak? Är det bara en tillfällighet. Vill inte också vi leva i demokrati? Alla de människor som i över två veckor protesterat i Egypten gör de bara det för att fortsätta leva som vanligt eller gör de det för att få till en verklig förändring.
Mina barn är från Sverige, jag är svensk och tänker så förbli.
Alla andra teorier visar endast på den brist på samhällskunskap som ni besitter och det gör mig ´ledsen. Jag förstår varför Anna valde "flyktspåret". Det väcker sympati, det väcker ilska gentemot mig och empati gentemot Anna. Jag skulle ha reagerat likadant om jag inte visste hela sanningen. 
Vad skulle jag göra i Irak?

onsdagen den 9:e februari 2011

SAGT AV BARNEN UNDER VÅRA TELEFONSAMTAL

"Du bryter hela tiden mot lagen pappa"
"Pappa, vet du vad domaren har bestämt?"
"Pappa, jag är arg på dig för du vägrade träffa mig i Stockholm där domaren vill."
"Pappa, du gör dumma saker."
"Vi får inte berätta för mamma."
"Pappa jag saknar dig men om jag flyttar till Stockholm kommer du inte låta mig träffa min mamma."
"Pappa, du skriver elaka saker om oss i din blogg."
"Pappa, du kommer att kidnappa oss."
"Jag vet vad du gjort mot mamma."
"Mamma vill inte vara med för du är dum mot henne."
"Du ljuger ofta pappa, därför är jag arg på dig."
"Jag vill inte prata med dig pappa."
"Nähä, du får inte veta pappa."

Amina är idag 7 år och Ali 5 år.
Detta sätter spår för livet.
Imorgon på morgonen när barnen vaknar kommer Anna att berätta om detta inlägg precis som hon har gjort och gör om allt annat. Var finns tankarna om barnen bästa?

torsdagen den 3:e februari 2011

Telefonsamtal med Annas kollega Förvaltningschefen för Huddinges förskolor, Ragnar Åsbrink.

Det framgår i samtalet att Ragnar Åsbrink har ringt polisen utifrån Annas samtal på söndag den första Maj, en dag efter att hon har varit hemma hos mig och tittat på barns nya inredning i deras rum och har haft trevligt samtal med mig och en dag innan hon har tömt barns konto och försvann med barnen. Enligt han själv man måste ringa polisen och berätta det och det spela INGEN roll vad är sant eller inte i Annas "vapen historia" .

onsdagen den 2:e februari 2011

ANNAS RESTRIKTIONER

Idag hade jag ett samtal via Skype med barnen. I detta framgick att Amina var arg på mig eftersom jag har en blogg där jag skriver dumma saker om Amina, Ali och deras mamma.