Uppenbarligen har jag satt något i gungning.
Väldigt många är väldigt arga, rädda och frustrerade och tar till drastiska metoder.
I början av augusti kontaktades jag, via Facebook, av en halv känd journalist som hävder att hon jobbar för pappor rätt till sina barn?!.
H*n hade hört talas om mitt fall och ville gärna veta mer. Jag skickade ett meddelande tillbaka och berättade lite om mig. Jag var tydlig med att jag ville att h*n skulle få bilda sig sin egen uppfattning.
Jag fick senare ett svar att tid tyvärr inte fanns då h*n skulle slutföra ett annat projekt.
Vi önskade varandra lycka till och sedan skildes våra vägar åt, tills nu.
Denna journalist är tydligen verksam i en mängd forum där diverse förtalskampanjer florerar. H*n är även respekterad person inom detta ämne.
Dessa människor tycks uppenbarligen, enligt dem själva, vara lite finare men det är samma skrot och korn som de mest extrema på t. ex. Flashback.
Dessa forum finns på t.ex. Facebook, givetvis som en hemlig grupp. Göteborgs Universitet tillhandahåller en annan som heter Genuslistan.
Journalisten skriver i ett av dessa forum:
"tt Antonsson har ballat ur så fullständigt nu efter ditt lysande inlägg xxxxxx! Keep up the good work. Själv har jag inte tid att blogga och kommer nog också att avveckla det helt inom kort.
Nu vill jag dock säga en sak till er, eftersom flera av er tycks ha gått med i Osamas fanclub. Jag har nu läst igenom en stor mängd handlingar i målet och min åsikt är solklar - Osama är en farlig pappa. Det råder ingen tvekan om att han ljuger på sin blogg, att han hotat sin exfru och att han faktiskt kidnappade sina barn.
Är det sant som citeras på Antonssons blogg, xxxxxxx, att du skrivit att barnen hade "tre dagar fyllda med glädje, skoj och bus"? Hur vet du det? Var du där? Har du pratat med barnen? Den version jag har fått höra är att de satt livrädda, instängda i en lägenhet utan möjlighet att ringa mamma medan pappa satt klistrad vid datorn.. Det är exakt samma situation som xxxxxxxx utsatte sina barn för!
Jag blir ledsen när jag läser sånt här. Vi som är jämställdister får absolut inte bli lika idiotiska som feministerna och hylla en pappakidnappare bara för att han är pappa. Då riskerar vi att köra alla pappors möjligheter i botten.
Jag kan tyvärr inte ställa alla handlingar till ert förfogande, men till dem av er som litar på mig som journalist och jämställdist vill jag säga - HA INTE MED OSAMA ATT GÖRA. Det vore förödande för vår sak."
Varför i hela fridens namn gör man på detta sätt?
Och framför allt vad har h*n med mina barn att göra?
Vad vet h*n om vad som hände?
Mig veterligen så var h*n inte där.
Av vilken anledning startar denna smutskastningskampanj just nu?
Jag tror inte på tillfälligheter eller slumpen!
Väldigt många är väldigt arga, rädda och frustrerade och tar till drastiska metoder.
I början av augusti kontaktades jag, via Facebook, av en halv känd journalist som hävder att hon jobbar för pappor rätt till sina barn?!.
H*n hade hört talas om mitt fall och ville gärna veta mer. Jag skickade ett meddelande tillbaka och berättade lite om mig. Jag var tydlig med att jag ville att h*n skulle få bilda sig sin egen uppfattning.
Jag fick senare ett svar att tid tyvärr inte fanns då h*n skulle slutföra ett annat projekt.
Vi önskade varandra lycka till och sedan skildes våra vägar åt, tills nu.
Denna journalist är tydligen verksam i en mängd forum där diverse förtalskampanjer florerar. H*n är även respekterad person inom detta ämne.
Dessa människor tycks uppenbarligen, enligt dem själva, vara lite finare men det är samma skrot och korn som de mest extrema på t. ex. Flashback.
Dessa forum finns på t.ex. Facebook, givetvis som en hemlig grupp. Göteborgs Universitet tillhandahåller en annan som heter Genuslistan.
Journalisten skriver i ett av dessa forum:
"tt Antonsson har ballat ur så fullständigt nu efter ditt lysande inlägg xxxxxx! Keep up the good work. Själv har jag inte tid att blogga och kommer nog också att avveckla det helt inom kort.
Nu vill jag dock säga en sak till er, eftersom flera av er tycks ha gått med i Osamas fanclub. Jag har nu läst igenom en stor mängd handlingar i målet och min åsikt är solklar - Osama är en farlig pappa. Det råder ingen tvekan om att han ljuger på sin blogg, att han hotat sin exfru och att han faktiskt kidnappade sina barn.
Är det sant som citeras på Antonssons blogg, xxxxxxx, att du skrivit att barnen hade "tre dagar fyllda med glädje, skoj och bus"? Hur vet du det? Var du där? Har du pratat med barnen? Den version jag har fått höra är att de satt livrädda, instängda i en lägenhet utan möjlighet att ringa mamma medan pappa satt klistrad vid datorn.. Det är exakt samma situation som xxxxxxxx utsatte sina barn för!
Jag blir ledsen när jag läser sånt här. Vi som är jämställdister får absolut inte bli lika idiotiska som feministerna och hylla en pappakidnappare bara för att han är pappa. Då riskerar vi att köra alla pappors möjligheter i botten.
Jag kan tyvärr inte ställa alla handlingar till ert förfogande, men till dem av er som litar på mig som journalist och jämställdist vill jag säga - HA INTE MED OSAMA ATT GÖRA. Det vore förödande för vår sak."
Varför i hela fridens namn gör man på detta sätt?
Och framför allt vad har h*n med mina barn att göra?
Vad vet h*n om vad som hände?
Mig veterligen så var h*n inte där.
Av vilken anledning startar denna smutskastningskampanj just nu?
Jag tror inte på tillfälligheter eller slumpen!
Denna journalist har inte läst ett dokument mer än någon annan.
Däremot så är h*n personlig vän med både, Lina Lundin, ordföranden i organisationen Saknade Barn (vars hemsida och Facebookgrupp nu är stängda), och advokat Ia Sweger. H*n har även varit i kontakt med Anna. Således har h*n låtit sig bli en bricka i ett spel för att sopa undan de spår och de gärningar som advokaten Ia Sweger och SBN gjort sig skyldig till dvs. medhjälp till barnkidnappning.
H*n har i syfte att hjälpa sina "vänner" använt sig av sina kontakter och bett samtliga att ta avstånd från mig då jag är extrem, farlig och barnkidnappare.
Jag är en pappa som kommer att kämpa livet ut för mina barn varken mer eller mindre.
Anna är nu en pusselbit i något mycket, mycket större. Detta handlar inte om barnen, har aldrig gjort och kommer aldrig att göra i deras ögon utan detta handlar om att slåss för sin heder och i krig är uppenbarligen allt tillåtet.
Som exempel på detta kan nämnas att SBN kontaktades i mitten av oktober och blev tillfrågade om inte samtalsterapi skulle vara ett bra medel att ta till för Anna och mig. -Nej, absolut inte, blev svaret. Detta utan att ens fråga Anna.
När jag uppmärksammades i media i samband med att jag försvann med barnen tog väldigt många människor kontakt med mig för att erbjuda hjälp, tips och råd.
Jag har dock avstått och valt att fortsätta min kamp för barnens bästa tillsammans med de vänner som jag har haft under en lång tid. De har barnens bästa i fokus och hoppas att min och Annas relation kan normaliseras så att våra barn får tillgång till både sin mamma och pappa.
Däremot så är h*n personlig vän med både, Lina Lundin, ordföranden i organisationen Saknade Barn (vars hemsida och Facebookgrupp nu är stängda), och advokat Ia Sweger. H*n har även varit i kontakt med Anna. Således har h*n låtit sig bli en bricka i ett spel för att sopa undan de spår och de gärningar som advokaten Ia Sweger och SBN gjort sig skyldig till dvs. medhjälp till barnkidnappning.
H*n har i syfte att hjälpa sina "vänner" använt sig av sina kontakter och bett samtliga att ta avstånd från mig då jag är extrem, farlig och barnkidnappare.
Jag är en pappa som kommer att kämpa livet ut för mina barn varken mer eller mindre.
Anna är nu en pusselbit i något mycket, mycket större. Detta handlar inte om barnen, har aldrig gjort och kommer aldrig att göra i deras ögon utan detta handlar om att slåss för sin heder och i krig är uppenbarligen allt tillåtet.
Som exempel på detta kan nämnas att SBN kontaktades i mitten av oktober och blev tillfrågade om inte samtalsterapi skulle vara ett bra medel att ta till för Anna och mig. -Nej, absolut inte, blev svaret. Detta utan att ens fråga Anna.
När jag uppmärksammades i media i samband med att jag försvann med barnen tog väldigt många människor kontakt med mig för att erbjuda hjälp, tips och råd.
Jag har dock avstått och valt att fortsätta min kamp för barnens bästa tillsammans med de vänner som jag har haft under en lång tid. De har barnens bästa i fokus och hoppas att min och Annas relation kan normaliseras så att våra barn får tillgång till både sin mamma och pappa.